




It aint all sunshine and rainbows, but it's pretty darn close.
Det är en fantastisk miljö att växa i, och det är väl därför jag älskar det här stället extra mycket. Varje dag utsätts jag för något nytt - en kulturell krock, en språkbarriär, en ny bekantskap, en ny erfarenhet. Det skapar unika möjligheter att växa som person, och jag försöker verkligen utnyttja varje chans jag får. Det kan handla om att våga göra saker som jag inte testat sedan jag var liten (som att vara med i bollsporter, brr.) Det kan handla om att våga ge mig in en konversation där jag inte kan alla kulturella koder, eller att förklara något där orden fattas. Små eller stora ögonblick i vardagen som gör att jag växer i mig själv, och växer som medmänniska. I public health och health promotion pratar man mycket om att ha en strength-based approach. I korthet går ut det ut på att förstå att människor interagerar med sin miljö, och att både miljön och människan förändras som följd av detta. Istället för att fokusera på negativa aspekter så försöker man arbeta utifrån att den ena kan skapa och stärka kapaciteten hos den andra.
För mig handlar inte om att vara glad jämt, eller att ignorera negativa känslor eller upplevelser. Det handlar om att vara öppen och ärlig mot min omgivning, och att utgå ifrån att min omgivning är öppen och ärlig mot mig. Att jag utnyttjar alla möjligheter till att växa, och framförallt tar ansvar för min egen lycka. Hur fungerar det i praktiken då?
1. Jag säger ja till allt som gör mig lycklig. Det innebär en del planerande med tillhörande sena nätter och tidiga mornar för att hinna. Det innebär att jag har fått lära mig att good enough is enough.
2. Jag säger ja till allt som jag egentligen inte vågar. Det innebär att jag tillåter mig själv att känna saker jag är obekväm med att känna. Det innebär att jag bestiger berg och klättrar fast jag är höjdrädd. Att jag anmäler mig till kurser där jag inte kan något om ämnet. Med andra ord behöver det inte vara fysiska rädslor, det kan lika gärna vara känslomässiga.
3. Jag släpper taget. Alla gör bort sig och "misslyckas" ibland. So what. En del människor gillar mig inte. Och? Jag är en eller flera erfarenhet rikare. Jag kan utnyttja kunskapen utan att använda det som ett vapen (med andra ord en ursäkt) för att undvika alla liknande situationer eller människor igen. Det är sjukt svårt, men också enormt befriande. För mig är det oerhört svårt att släppa taget när jag känner mig arg och orättvist behandlad, bara för att nämna ett exempel. Jag har spenderat dagar och veckor med att älta, gråta och gorma över allt mellan himmel och jord. Jag kommer fortfarande på mig själv med att göra det, men det blir lättare och lättare att släppa taget och fokusera på vilka lärdomar jag kan ta med mig istället.
Varje gång jag får frågan "how would you say your health is" säger jag excellent. Inte för att jag inte har skador eller dåliga dagar. Inte för att allt är perfekt eller för att det är något jag strävar efter. Svaret är excellent för att jag ser till att den är det. Jag lever balanserat. Jag äter bra mat, men också skitmat i moderation. Jag pluggar hårt, men strävar inte efter perfektion utan istället kunskap och erfarenhet. Jag ser till att sova bra, men förstör också sömnen med dans och äventyr ibland. Jag ser till att skapa sociala nätverk som ger mig tillgång till olika communities (ie en wider connection). Jag tar hand om min kropp genom att träna, och tar på så vis hand om min spirituella hälsa på samma gång.
Så ja, när folk säger att allt verkar awesome här är det sant. Men det har inte bara att göra med att Oz är awesome (vilket det är - gud vad jag älskar Oz), utan för att jag (sakta med säkert) lär mig utnyttja miljön och växa med den.
PUSS, kram, gulligulll
p.s saknar er alla i svea (!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!) det är det enda som skulle kunna göra mitt liv perfekt - att ha er här så jag får dela all kärlek med er d.s